Lite Historia.
Lite historia... om min arbetslöshet.
Att säga att man är arbetslös nu för tiden är i andras ögon som om man hade pesten. Man blir hatad för att man säger det eller säger hur svårt det är, eller hur dåligt man mår över det.
Allrahälst för sådana som redan har jobb.
För de som inte tror jag vet vad jobba är eller har med jobb att göra så ska jag säga att jag har haft massa små jobb och när jag väl hittade ett som kunde ha blivit längre så kom lågkonjukturen. (ni vet då väldigt många blev av med sina jobb).
Efter det så har det ju inte vart lätt att hitta ett jobb inte äns ett litet jobb på några månader eller veckor.
Och vi är många som är arbetslösa, så det gäller att vara snabb till att skicka in ansökan eller att höra av sig överhuvutaget.
Jag skrev ju ett inlägg för ett tag sedan om min ångest och berättade där hur det var för mig.
Enligt andra så var det stötande.
Som en sak som denna Anonym skrev: "Jaså det är bara du som kämpar? Jag kämpade mig genom tre år på en äcklig skola jag avskydde... Allt för att få en utbildning. Jag hatar skolan och har alltid gjort det. Tycker du ska tänka lite på att det faktiskt finns andra som kämpar. Jag har vart arbetslös och jag hatar det."
Jag skrev aldrig i hela mitt inlägg att det bara var jag som kämpar med arbetslöshet eller livet för övrigt, vet inte var människan fick det ifrån.
Jag känner många som jobbar och kämpar med andra saker i sitt liv, men jag stöttar dem inte trycker ner som denna människa vill.
Men sedan undrar jag med, hon skriver där att hon själv har haft det dåligt och vart arbetslös.
Så varför inte hjälpa, stötta istället för anklaga?
Det är som så fort de arbetslös har fått ett jobb så får de klanka ner på de som är arbetslös, fast de vet själv hur det känns.
Jag skulle kunna ta vilket jobb som hälst, även det jag hatar mest. För gav det mig bättre ekonomi och jag hade ett jobb att gå till så skulle jag inte klaga för fem öre för det.
Det får räcka för denna gång, det kommer komma mera av detta och annat.
Alltså när jag läser "Anonyms" inlägg, så ser jag att denne bara försöker säga hur denne person också har kämppat. Och äntligen har jobb, så får denne person fortfarande kämpa med att vardagen att gå ihop. Precis som du. Fast du är arbetslös. Har du tänkt på att denne jobbar som den gör för att ge sina barn det bästa? Kanske ensamstående och har det tufft???
Det är faktiskt du som hoppar på personen. "Det är du som valt att sätta barn till världen" Det förolämpar vilken mamma som helst.
Jag kan förstå att du har det tufft osv. Men tänk på att det finns dom som har det sämmre än du. Du har tak över huvudet, mat på bordet varje dag osv. Det finns dom som har det sååå mycket värre än du.
Enligt min åsikt så kanske du borde tänka till lite. Jag förstår er båda, du vill ha ett jobb osv. "Anonym" kanske är ensamstående får ingen hjälp av familj kanske?? Jobbar för att ge sina barn det dom behöver.
Dennes person inlägg va inget påhopp och absolut inget mobbande. Andra inlägget blev nog denne arg och kände sig påhoppad. Och om den nu vill va anonym. Så låt den personen va det.. Alla vill inte lägga ut sina namn i en blogg. Jag förstår er båda. Men antar att även jag kommer bli påhoppad.
Skit i vad dom skriver och fortsätt kämpa för att få ett jobb och viktminskning. Bra där...
